Nu känner jag för det igen... Blogga alltså.
Jag får ofta frågan :Hur hinner du???
Svaret på den frågan är lätt (eller svårt)...
DET GÖR JAG INTE!
Frågan är ju: Vad är det man ska hinna?
Jag hinner jobba heltid, på ett jobb som känns viktigt, som handledare på Daglig Verksamhet.
Vara fritidspolitiker (är med på de mesta av de möten jag har inbokad på), Ordinarie ledamot i Kommun Fullmäktige, Ledamot i Barn och Utbildningsnämnden och ersättare i Kommunstyrelsen. Förhoppningsvis en ok mamma till 3 fantastiska barn/vuxna & hyfsad hustru till en kärleksfull man. Njuta av livet med resor & god mat och drycker m.m. Mycket tid på nätet, Facebook, läsa bloggar, artiklar & förkovra mig. Lagar mycket mat, något jag älskar att göra och prioriterar. Läser. Ser en del på film & TV.
Det jag inte hinner/orkar är ta hand om hushåll. Städa o hålla ordning. Har ofta panik för att hitta rena strumpor till alla. (Tur att hemköp har öppet till 21.00 och att de har strumpor), att mina fönster är så smutsiga att man inte ser ut när solen skiner, att mina underbara svärföräldrar alltid tycks komma när det inte dammsugits på 2veckor, att man kan ju undra när jag ska ha packat upp alla flyttkartonger (vi flyttade in för 11år sedan)..
Jag hinner inte hälsa på alla vänner/bjuda in alla vänner som jag skulle vilja.
Träna.
Dessa ting jag känner att inte hinner/orkar är ofta som ett dåligt samvete.
"Jag ska träna..börjar nästa vecka"
"Jag putsar fönstren, bara solen inte skiner och det är plusgrader"
" O vi bjuder på middag nästa vecka..."
Men nu vid snart 42 års ålder har jag insett att antingen så gör man något åt det eller så får man släppa det. Jag vet att alla inte håller med om mina prioriteringar, men de har inte valt att leva med mig. Vi lärt oss leva med kletiga fönster, dammråttor som är som älgar, leta strumpor eller så gör man något åt det, som min man. Jag bor ju inte själv så allt ligger så klart inte hos mig. Jag har ju faktiskt både man och barn som också kan.
Men jag kan Mycket och älskar livet. O visst kommer man långt med det?
Slutar med ett citat från Nalle Puh
Underskatta inte värdet av att göra ingenting, av att bara ströva omkring alldeles ensam, lyssna på allt som man inte kan höra, och bara ha det bra.
